Football
De foljande dagarna var inte sa tursamma. Pa onsdagens traning sa fick jag mitt finger i klamm i mellan tva hjalmar. Det var bara lite omt och stelt sa jag fortsatte trana. Bara 10 min senare sa hamnar jag underst i en hog och nagon trampar mig pa samma finger. Jag tanker inte sa mycket pa det forran jag marker att jag inte kan rora mitt vanstra pekfinger for att det ar sa svullet. Nar jag kommer hem sa tanker jag intesa mycket pa det utan gar och lagger mig. Vid det har laget sa har det borjat gora riktigt ont nar fingret stoter i nagot. Sa fort jag borjade somna sa vaknade jag pa grund av fingret. Sa jag sover inget pa hela natten och nar jag nastan kraker nar jag stoter till det ordentligt runt kl 5 pa morgonen sa gar jag in och vacker Sam.
De ar valdigt trevliga om an valdigt beskyddande. Sa de blev smatt forskrakta nar jag kom in i deras sovrum kallsvettig, blek och illamaende. Det kunde inte hjalpas. De korde mig till sjukuset dar de gick igenom den vanliga pruciduren dar du fyller ut en bunte med papper om dig sjalv. Efter det sa vantar en ny bunte med papper dar du "sign your life away" som Sam brukar saga. Sen till det viktigaste av allt betalningen. Den ar for de flesta, de med Health insurance, i form av ett forsakringskort som du racker over till en koffein laddad sjukskoterska som tar fotostat kopior av det innan hon racker tillbaka det. Jag tog nagra rontgen platar av min hand innan de konstaterade att jag bara stukat och blaslaget det ordentligt. Jag han nastan vara glad i fem seckunder, tankandes att jag kanske skulle trana pa eftermiddagen, innan han gav mig min "PE release note" som tranaren behover innan han kan lata en potentiellt farligt skadad spelelare trana igen. Min sa att jag inte kunde trana, inte minst spela under macherna, for tva veckor. Jag skulle bli tvungen att missa de tva foljande macherna, en i vilken jag skulle startat. Jag kan namna att jag inte var nagot vidare glad den dagen. Var nasta mach blev den storsta vinsten i ligan da vi spoade dem med 55-0. Vi var nu over med den vanliga sasongen och hade bara playoffs kvar. Vi var vid den punkten det ledande laget i NBL (North Bay Leuge) och de uppkomande laget var rankade nr 5 och skulle inte vara sa svara att dominera. Det var den veckan var basta running back slet av en sena i knat och tva av vara startande defensiv linemen skadade sig och kunde inte delta. Machen blev en disaster, vi forlorade med 6 points, en tuchdown, och sasongen var over. Efter atta vinster och tre forluster sa var det over. Allt for att var defensiva linje inte kunde halla emot och nar vi hadde bollen sa hade vi ingen bra running back. Det slutade 14-20 och med en bunte gratande football players.

Tva veckor senare sa hadde skolan en bankett for att tacka och ara alla som hade involverat sig i "montgommey high school football program." Vi at skrapmat och tittade pa banden ifran macherna. Nar vi tittade pa high lights och min "sack" (when u tackle the quarter back behind of the line of scrimage) nastan safety kom med sa hurrade, tjoade och skrek runt 100 pers mitt namn. Harlig kannsla. I slutet nar vi gav tranarna deras presenter sa blev de alla tarogda. Var headcoach, coach Frenchie, holl tal om alla spelare. Hans tal om mig var om hur jag alltid var ett glatt upplyft och hur jag alltid forvanade honom med mangden stryk en svensk kan ta. =) Han sa de vanliga fraserna han brukade skrika over faltet nar jag stallde till med nagot eller lyckades med nagot bra. Har ar de vanligaste:
"God damit Leo, LEO!" "I'm gonna send you home to sweden in a leeky boat" "Crazy foriner" "gezzo pezzo" Hustle up before I deport your european ass"... Frenchie har sitt eget satt att utrycka sig. =)




Wrestling
Sa tva dagar efter att football season tog slut sa borjade jag brottas. Den storsta anledningen och motivationen till att borja med wresteling var att du inte kan fa hardare traning i high school. Varje traning borja med att vi sprang 3 miles vilket ar ca 5km. Forsta gangen jag gorde det slutade jag pa 23min 48sec mitt record blev 19 min 23sec.
Efter det sa gick vi in strechade och borjade med olika ovningar. Det gorde vi i ca en timme innan vi borja jogga igen. Denna gangen innomhus. Ibland sa klatra vi up och ner for repen och nagra ganger sa korde vi stafetter. Vanligen nar traningen var over sa var du spyfardig. Jag med lagt blodtryck svimma lite da och da. Mitt forsta Wresteling meet sa vann jag mina forsta tre macher och var tvungen att avbryta min fjarde da jag spydde efter att jag fick en hard arbage i skrevet. Du har tva min pa dig att atervanda till mattan om du ar skadad. Jag hade inte slutat krakas efter tva min. Ja Ja. Jag tog andraplats av 16 personer I viktgruppen 171pounds da jag bara vager 160pounds. Min coach var valdigt glad. Sasongen tog en paus over julen for att sedan starta igen parallelt med skolan.

Thanks Giving
Det har ar en trevlig amerikansk hogtid. De flesta familjer traffar slackt och vanner vid denna hogtid och ater kalkon och stuffing och pratar om trevliga saker och njuter av varandras salskap. Sam och Betty som inte har manga vanner och fa slacktingar har inte de storsta Thanksgiving middagarna. Sam skulle anda inte uppskata det sarskillt mycket da han inte gillar forandringar. Han som betty ar valdigt osaker. Han gillar inte overaskningar och blir valdigt latt sur. Vi hade bara deras tva nephews over vilket var mer an sam ville, nar betty sedan sa till mig att jag kunde bjuda in en vann utan att diskutera det med sam sa flog han i taket vilket han latt gor. Sjalfallet sa var jag den som stada koket i 3 timmar efterat.
Nar jag kom hit sa borjade jag saklart hjalpa till med saker och stada och damsuga och sadant for att vara en del i familjen. Det ar bara ett problem. De stadar inte, de har inte andvant damsugaren sedan jag kom hit. De plockar inte upp efter sig, de forsoker men ar bada for lata. Betty HATAR att laga mat, vilket jag ocksa skulle gora om jag var for lat for att anvanda annat an Pre-proccessed vegetables och laga annat i microvagsungnen. Det anda sattet att inte fa burktomatsas varje gang vi har pasta ar att gora det sjalv. Hon har tyvarr stora problem med spisen och ungnen da hon for det masta, vi de tilfallen hon anvander dessa, branner nagon del av maten.
Jag kan inte hjalpa att att tycka synd om henne tex. idag da vi hadde pasta och hon oppnade tva burkar med Safeways (Amerikansk Matkedja) marinara sauce och halde det i en skal for att varma i mickrovagsungnen med lite extra basilika ovanpa. Jag erbjod mig snabbt att frasa lite vitlok, lok, champinjoner och farsk spenat. Hon undrade varfor vi inte bara kunde slanga i allt i sasen med an gong da hon var redo att satta det i micron. Sam, som nar han trott, faller lite halv elaka kommentarer sa nagot som betty (Kan man ta nagot pa mer an att satt sa tar hon det pa det varsta) tog som om hon var en usel Cheff. Medan de grala sa borjade jag laga mat. Jag uptackte att vi inte hadde nagon farsk lok. Hon tog da genast fram ett packet fardighackad lok ur frysen och innan jag han saga nagot sa halde hon i hela paketet. Det var inte mangden lok som var problemet utan mangden is som fyllde halva stekpannan med vatten. Sadana saker kan fresta narverna lite men jag ar sa van vid det nu att jag inte ens suckar. Jag bara haller av sa mycket vatten jag bara kan nar hon inte ser sa att hon inte tror att hon gort nagot fel och drar igong hela visan om hur fruktansvard hon ar och forsoker 'hjalpa till' lite mer. Nej, sa val kanner jag henne nu. Hursom sa fick jag tillslut allt frast och klart och jag, som hatar mickrovagsmat, foreslog att vi koka sasen i pannan. Hon tyckte som alltid att det ar trevligt nar jag tar over matlagningen. Jag satte igong pastan och maten var nastan klar nar jag bohovde ga till badrummet. Hon erbjod sig att ta av pastan nar den var redo. Nar jag kom tilbaka efter 5min sa hadde hon beslutat att sasen behovde rodvin vilket hon hade rort ner i den redan aldeles for vattniga sasen och hon hade lyckats halla en deciliter olja pa pastan i stallet for en matsket. Sa nar jag satte mig ner sa badade lite pasta i olja och tomatsas. Detta ar dock min vardag och inget som gar att andra, man kan bara forsoka gora det till det basta. Oftast om man inte sager nagot om det sa marker hon inget. Det kan dock handa att hon sag mig halla av overflodig olja idag och att hon markte sjal hur det smaka. Hon borja namligen saga hur ledsen hon var for att hon sabbat maltiden och hur mycket hun uppskattar min hjalp. Hon slutar dock inte saga hur hamskt hon ar forran man borjar saga emot henne och saga att det ar ens eget fel och att hon inte ska vara ledsen. Detta hjalpte dock inte idag vilket ladde till att man far saga att det ar helt oki mat och tvinga i sig tillrackligt mycket for att hon ska tro en och sedan saga att man at en regal luch och inte ar mer hungrig. De spar alla leftovers som de har och chatar pa dig att du ska ata upp dem... Jag ater alltid upp vad jag lagar men nar det ar sadant som idag som ger mig magvark nar jag tanker pa det sa ror jag det alldrig mer. De skuter anda bara in det i kylskapet far att sedan tva manader senare hitta det och slanga det. Betty gar alltid och tittar pa TV efter maten ofta med sam. Ibland sa satter de sig vid datorn och da ar jag tvungen att spara all mat och trycka in den i deras kylskap. Idag hadde jag dock tur da de bada gick och kollade pa tv medan jag tog disken sa jag kunde halla ut resten av min sas utan att de marker nagot. Om de inte vore sa kannsliga. Jag langtar efter sverige dar jag kan vara arlig med min familj utan att de bryter ihop. Hursom sa tycker jag ricktigt synd om henne.





Christmas Decorating



Isabell
Jo da, hon var har. Vi hamtade henne pa SF airport en vecka efter Lucia. Det var underbart att ha syrran har. Jag tror inte jag skulle klarat av julen utan henne. Jag introducerade henne till de flesta av mina vanner som vid det har laget tankte pa alla svenskar som festgalna galningar.. Kanske lite smatt overdrivet... Jag vet inte hur latt hon hade det med alla amerikanska killar efter henne... Hon verka tycka det var kul.
Vi firade jul hos Bettys bror vilket var.... Interesant. En mycket anorlunda jul. Vi tittade pa film halva natten och opnade paket och larde oss om den nya burkoppnaren som Bettys brors fru fick.. Kan oppna burkar i alla storlekar och former, Varldens attonde undervark! Jag fick en del hjartvarmare. Mamma hade gort en bok med bilder av mina voffsingar (Chilly & Chayenne) vilket jag tyckte var julens hojdpunkt (Det om man inte raknar lakrisen jag fick av Lena *Evigt tacksam*). Av Betty fick jag strumpor, tranbarssylt, ett presentkort, en penna, tre marsipangrisar och en burk med applemos. Och Lackris, tyvarr nagot av den mer svaratliga sorten. Jag var lika glad for det. Det ar tanken som raknas =).

Pa nyars sa gick vi till ett "Dress to get screwed party" (Varfor har vi aldrig sadana temafester i sverige??). Mycket trevlig fest. Jag skulle beratta mer men jag forsoker halla bloggen nagorlunda familjeorienterad... Jag sa nagorlunda *Host*.. De som vill ha detaljer far vara kreativa och fraga..

Vi traffade min AFS coordinator John. En valdigt trevlig, galen, pratglad och stortskon manniska.

Det ar nu tva pa natten en skoldag vilket betyder att mitt alarm tjuter om tre timmar. Detta som jag hoppas att ni har forstaelse for betyder att jag far fortsatta skriva i morgon da jag efter allt behover sova. Jag komer forhoppningsvis att fylla nagra fler rubriker i morgon...


An Eventfull friday

My Sun

School figts

I'm OK.

Ballon over santa rosa.

Emotions

Sick